Nya krav på klimatdeklaration av byggnader
1. Inledning
För företag som tillverkar eller levererar Installationssystem, invändiga ytskikt, samt fast inredning och utrustning förändras regelverken på ett sätt som direkt påverkar hur produkter specificeras, upphandlas och godkänns.
Boverket skärper successivt klimatkraven för byggnader i Sverige. Större företag som vill ligga steget före de nya reglerna har redan börjat utvärdera sina leverantörer. Marknaden efterfrågar i allt högre grad verifierad och produktspecifik miljödata i stället för generella antaganden; utan sådan dokumentation riskerar företag att väljas bort, oavsett pris eller teknisk prestanda.
Detta dokument förklarar varför miljövarudeklarationer (EPD) blir allt mer avgörande för leverantörer av Byggmaterial och byggprodukter, hur den regulatoriska tidslinjen ser ut och hur efterlevnad kan omvandlas till en konkurrensfördel.
2. Bakgrund: Klimatmål och byggsektorns påverkan
EU siktar på klimatneutralitet till 2050, Sverige till 2045. Bygg- och fastighetssektorn – som står
för ungefär en femtedel av landets totala utsläpp – har en central roll i omställningen. Men det är
inte enbart lagstiftning som driver förändringen, finansmarknaden skapar allt starkare
ekonomiska incitament att ställa om.
Banker och institutionella investerare kopplar i växande utsträckning finansieringsvillkor till
hållbarhetsprestanda. EU:s taxonomiförordning definierar vilka bygginvesteringar som klassificeras som hållbara, gröna obligationer erbjuder lägre räntor för fastigheter med verifierad miljöprestanda och tillgången till kapital riskerar att begränsas för aktörer som inte kan redovisa klimatdata. Parallellt väljer företag med egna klimatåtaganden aktivt lokaler med låg
klimatpåverkan, vilket gör gröna byggnader till ett alltmer lönsamt val.
Detta skapar en tydlig kedjereaktion: när fastighetsägare ställer klimatkrav på sina byggnader,
ställer de i förlängningen krav på sina leverantörer av tekniska system att kunna redovisa
produktspecifik miljödata.
3. Den nya regelvågen: EPBD och svensk lagstiftning
För att möta de ökade klimatkraven införde Boverket 2022 krav på klimatdeklaration vid
uppförande av nya byggnader. I den ursprungliga utformningen var klimatberäkningen begränsad
till byggnadens bärande stomme, klimatskärm samt innerväggar.
I linje med EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) utvecklas nu regelverket mot en mer heltäckande klimatbedömning. Från 2027 förväntas gränsvärden för inbyggda utsläpp införas, och från 2028 ska klimatdeklarationerna omfatta en bredare del avbyggnaden – däribland installationssystem, invändiga ytskikt samt fast inredning och utrustning.
Denna utvidgning innebär att betydligt fler byggnadsdelar och produktkategorier kommer att omfattas av krav på klimatberäkning och redovisning av miljöpåverkan, vilket får direkt påverkan på aktörer inom installation, inredning och byggmaterial.
4. Påverkan på byggmaterialindustrin
För att säkerställa jämförbarhet och konsekventa beräkningar definieras minsta omfattning av byggnadsdelar och element i bilaga III till EPBD och specificeras tydligt i indikator 1.2 inom det gemensamma EU-ramverket Level(s). Tabell 1 visar vilka nya byggnadsdelar som ska inkluderas i byggnaders klimatberäkningar:
Byggnadsdel Byggnadselement
Byggnadstekniska system armaturer, styrsystem och sensorer, värmeproduktion och distribution, kylproduktion och distribution, elproduktion och eldistribution, Luftbehandlingsaggregat (AHU), kanalsystem och distribution, kallvatten- och varmvattendistribution, vattenbehandling, avloppssystem, sanitetsarmatur, hissar och rulltrappor, randbekämpningsinstallationer, kommunikationsoch
säkerhetsinstallationer, tele- och datainstallationer
Invändiga ytskikt
Golvytor ( parkett, vinyl, klinker, textilmatta), Väggytor (målad yta, tapet, väggpaneler, kakel i våtrum), Takyta (målad yta, undertak, akustikpaneler), Utomhus- och hårdgjorda ytor (beläggningar, plattläggning och andra hårda ytor)
Fast Inredning och utrustning
Köksinredning (köksskåp, arbetsbänkar), Fast förvaring (garderober, förvaringslösningar), Badrumsutrustning (toaletter, handfat, duschväggar, inbyggd badrumsinredning)
5. EPD – lösningen
EPD står för Environmental Product Declaration (miljövarudeklaration) och rekommenderas i både EPBD och EN 15978 som standardmetod för rapportering av produkters klimatpåverkan. En EPD är ett verifierat och registrerat dokument som på ett transparent och strukturerat sätt redovisar produkters miljöpåverkan under hela livscykeln – från råmaterialutvinning till slutskede.
I takt med skärpta klimatkrav kommer entreprenörer och byggherrar i allt större utsträckning att
kräva EPD-baserad data för att uppfylla regelverkens gränsvärden, vilket gör produktspecifik
miljöprestanda till en grundförutsättning snarare än ett mervärde.
6. Hur vi kan hjälpa till
Vårt team på Vainio AB kan ta fram en komplett EPD för era produkter – från start till färdig, verifierad och registrerad deklaration. Vi hanterar hela processen, inklusive datainsamling, beräkning av klimatpåverkan, kvalitetssäkring, verifiering och publicering.
Med vårt stöd kan ni ligga steget före kommande kund- och regelkrav, stärka er varumärke och möta den växande efterfrågan på klimatsnart byggande.
För företag som tillverkar eller levererar Installationssystem, invändiga ytskikt, samt fast inredning och utrustning förändras regelverken på ett sätt som direkt påverkar hur produkter specificeras, upphandlas och godkänns.
Boverket skärper successivt klimatkraven för byggnader i Sverige. Större företag som vill ligga steget före de nya reglerna har redan börjat utvärdera sina leverantörer. Marknaden efterfrågar i allt högre grad verifierad och produktspecifik miljödata i stället för generella antaganden; utan sådan dokumentation riskerar företag att väljas bort, oavsett pris eller teknisk prestanda.
Detta dokument förklarar varför miljövarudeklarationer (EPD) blir allt mer avgörande för leverantörer av Byggmaterial och byggprodukter, hur den regulatoriska tidslinjen ser ut och hur efterlevnad kan omvandlas till en konkurrensfördel.
2. Bakgrund: Klimatmål och byggsektorns påverkan
EU siktar på klimatneutralitet till 2050, Sverige till 2045. Bygg- och fastighetssektorn – som står
för ungefär en femtedel av landets totala utsläpp – har en central roll i omställningen. Men det är
inte enbart lagstiftning som driver förändringen, finansmarknaden skapar allt starkare
ekonomiska incitament att ställa om.
Banker och institutionella investerare kopplar i växande utsträckning finansieringsvillkor till
hållbarhetsprestanda. EU:s taxonomiförordning definierar vilka bygginvesteringar som klassificeras som hållbara, gröna obligationer erbjuder lägre räntor för fastigheter med verifierad miljöprestanda och tillgången till kapital riskerar att begränsas för aktörer som inte kan redovisa klimatdata. Parallellt väljer företag med egna klimatåtaganden aktivt lokaler med låg
klimatpåverkan, vilket gör gröna byggnader till ett alltmer lönsamt val.
Detta skapar en tydlig kedjereaktion: när fastighetsägare ställer klimatkrav på sina byggnader,
ställer de i förlängningen krav på sina leverantörer av tekniska system att kunna redovisa
produktspecifik miljödata.
3. Den nya regelvågen: EPBD och svensk lagstiftning
För att möta de ökade klimatkraven införde Boverket 2022 krav på klimatdeklaration vid
uppförande av nya byggnader. I den ursprungliga utformningen var klimatberäkningen begränsad
till byggnadens bärande stomme, klimatskärm samt innerväggar.
I linje med EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) utvecklas nu regelverket mot en mer heltäckande klimatbedömning. Från 2027 förväntas gränsvärden för inbyggda utsläpp införas, och från 2028 ska klimatdeklarationerna omfatta en bredare del avbyggnaden – däribland installationssystem, invändiga ytskikt samt fast inredning och utrustning.
Denna utvidgning innebär att betydligt fler byggnadsdelar och produktkategorier kommer att omfattas av krav på klimatberäkning och redovisning av miljöpåverkan, vilket får direkt påverkan på aktörer inom installation, inredning och byggmaterial.
4. Påverkan på byggmaterialindustrin
För att säkerställa jämförbarhet och konsekventa beräkningar definieras minsta omfattning av byggnadsdelar och element i bilaga III till EPBD och specificeras tydligt i indikator 1.2 inom det gemensamma EU-ramverket Level(s). Tabell 1 visar vilka nya byggnadsdelar som ska inkluderas i byggnaders klimatberäkningar:
Byggnadsdel Byggnadselement
Byggnadstekniska system armaturer, styrsystem och sensorer, värmeproduktion och distribution, kylproduktion och distribution, elproduktion och eldistribution, Luftbehandlingsaggregat (AHU), kanalsystem och distribution, kallvatten- och varmvattendistribution, vattenbehandling, avloppssystem, sanitetsarmatur, hissar och rulltrappor, randbekämpningsinstallationer, kommunikationsoch
säkerhetsinstallationer, tele- och datainstallationer
Invändiga ytskikt
Golvytor ( parkett, vinyl, klinker, textilmatta), Väggytor (målad yta, tapet, väggpaneler, kakel i våtrum), Takyta (målad yta, undertak, akustikpaneler), Utomhus- och hårdgjorda ytor (beläggningar, plattläggning och andra hårda ytor)
Fast Inredning och utrustning
Köksinredning (köksskåp, arbetsbänkar), Fast förvaring (garderober, förvaringslösningar), Badrumsutrustning (toaletter, handfat, duschväggar, inbyggd badrumsinredning)
5. EPD – lösningen
EPD står för Environmental Product Declaration (miljövarudeklaration) och rekommenderas i både EPBD och EN 15978 som standardmetod för rapportering av produkters klimatpåverkan. En EPD är ett verifierat och registrerat dokument som på ett transparent och strukturerat sätt redovisar produkters miljöpåverkan under hela livscykeln – från råmaterialutvinning till slutskede.
I takt med skärpta klimatkrav kommer entreprenörer och byggherrar i allt större utsträckning att
kräva EPD-baserad data för att uppfylla regelverkens gränsvärden, vilket gör produktspecifik
miljöprestanda till en grundförutsättning snarare än ett mervärde.
6. Hur vi kan hjälpa till
Vårt team på Vainio AB kan ta fram en komplett EPD för era produkter – från start till färdig, verifierad och registrerad deklaration. Vi hanterar hela processen, inklusive datainsamling, beräkning av klimatpåverkan, kvalitetssäkring, verifiering och publicering.
Med vårt stöd kan ni ligga steget före kommande kund- och regelkrav, stärka er varumärke och möta den växande efterfrågan på klimatsnart byggande.
